http://www.islamguiden.com/hogtider.shtml
http://www.ne.se/festkalender/islam
http://sv.wikipedia.org/wiki/Islam
http://www.immi.se/world/beik/islamiska.htm
http://skolarbete.nu/skolarbeten/judendomen-5/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hajj
http://www.loveandloyalty.se/index.php?view=product&path=21&product_id=7
http://www.islamiska.org/s/kvhs5.htm
http://farm1.static.flickr.com/132/355411590_57f1613b37.jpg
http://www.islamiska.org/s/livsmedl.htm
Av Emelie.
tisdag 8 juni 2010
onsdag 2 juni 2010
Kristendomen
Kristendomen
Kristendomen kom fram genom judendomen. Båda religionerna är kopplade till Bibeln; det gamla och det nya testamentet. Det gamla testamentet handlar om tiden innan Jesus föddes. Här står det bl a om hur Gud skapade jorden och hur Mose ledde Guds folk ut ur Egypten där de var slavar. Det nya testamentet börjar med Jesu födelse och sedan resterande av hans liv på jorden, innan han for upp till Himlen.
Kristna tror på Gud som treenig: Fadern, sonen och den helige anden. Det är precis som vatten; det finns i tre olika former, men i slutändan är det samma sak. Kristna människor har en väldigt stark relation till Gud, och tror på honom som en barmhärtig och förlåtande Gud.
Kristendomen handlar om gott och ont, där Gud är den goda och djävulen den onda som försöker motarbeta Gud. Begreppet synd handlar om att människan inte följer Guds vilja. Dock så kan alla bli förlåten för sina synder, eftersom att Jesus tog på sig alla människors synder när han dog på korset. När en människa blir frälst räddas hon/han från döden och synden av Gud och blir då förlåten för alla sina tidigare synder; hur grova de än har varit. Frälsningen sker genom Jesu liv, död och uppståndelse.
Vem är det som får vara kristen då? Ja, vem som helst får vara kristen. Om en människa säger att han eller hon är kristen så är det så. Det finns liksom inga regler för vem som får vara det och vem som inte får vara det. Kristendomen är öppen för alla människor. Idag finns det ca 2 miljarder kristna i världen; alltså är ungefär var tredje människa kristen.
Historiska personer:
Jesus är den person som jag anser har den viktigaste betydelsen för kristendomen. Han var från Nasaret, och var den väntade Messias. Han var Gud som föddes som människa på jorden, för att komma närmre människorna. På korset dog han för alla människors synder; offrade sig för oss andra. Enligt de bibliska berättelserna botade Jesus sjuka och uppväckte människor från döden. Han var väldigt noga med att se på alla människor, och inte lämna någon utanför.
Högtider:
Kristendomen har flera högtider, men alla firas inte. Eftersom att kristna kan vara väldigt olika i sin tro är det svårt att sätta alla i ett och samma fack enligt mig. Men de högtider som hör till kristendomen är:
Advent
Annandag jul
Nyårsdagen
Trettondedagen
Kyndelsmässodagen
Jungfru Marie bebådelsedag
Septuagesima
Sexagesima
Fastlagssöndagen
Palmsöndagen
Skärtorsdagen
Annandag påsk
Kristi himmelsfärdsdag
Annandag pingst
Heliga trefaldighets dag
Midsommardagen, Den helige Johannes Döparens dag
Apostladagen
Kristi förklarings dag
Den Helige Mikaels dag
Tacksägelsedagen
Alla Helgons dag
Domssöndagen
De tre högtiderna som anses vara viktigast inom kristendomen är Juldagen, Påsken och Pingstdagen. Juldagen firar de kristna till minne av Jesu födelse, påsken firas till minne av hans död och uppståndelse, och pingstdagen firas till minne av den helige andes utgjutande och den kristna församlingens grundande.
Begränsningar vad det gäller kosten:
Kristendomen har inte några matregler. Vissa kristna fastar under något eller några tillfällen under året. Före påsk finns det t.ex. en tid som kallas ”fastetiden”. Inom kristendomen är det helt enkelt fritt att äta allt. När det gäller kristendomen är inte det viktiga just vad de äter, utan det är själva måltiden som betyder något, eftersom att den ger gemenskap och alla har möjlighet att dela med sig av något. Många kristna säger eller sjunger även bordsbön innan de äter. Det är viktigt att tacka Gud för att man har mat på bordet; därför välsignar man den. Kristna har inte heller någon begränsning till vad de får ha för kläder.
Olika ”regler”:
De tio budorden är korta regler som förklarar hur människan ska leva. Enligt berättelsen i Bibeln skrev Gud budorden på berget Sinai, till Mose.
1.Du ska inte ha några andra Gudar vid sidan av mig.
2.Du ska inte missbruka Herren, din Guds namn.
3.Tänk på vilodagen så att du helgar den.
4.Hedra din fader och moder.
5.Du skall inte dräpa.
6.Du ska inte begå äktenskapsbrott.
7.Du ska inte stjäla.
8.Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9.Du ska inte ha begärelse till din nästas hus.
10.Du ska inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.
Sedan finns det andra regler som t ex att man inte får ha sex innan man gifter sig, och att man inte ska dricka sig full på alkohol. Kristna är emot homosexuella och abort. De anser att Gud skapade mannen och kvinnan menade att vara tillsammans, inte man och man eller kvinna och kvinna. Abort för kristna är att döda en människa, hur liten den än är så är det fortfarande en människa.
Kyrkan:
Kristna är med i olika trossamfund som kallas kyrkor. Och kyrkan är också platsen där man firar Gudstjänst. Oftast äger gudstjänsten rum på söndagarna, och då man ber, lovsjunger Gud, läser i Bibeln och ofta är det någon som predikar. Det finns olika slags kyrkor. Svenska kyrkan är den som de flesta känner till. Jag tycker att man kan likna kyrkorna vid skolor. Svenska kyrkan är som en kommunal skola. Pingst och andra frikyrkor är mer som friskolor. I frikyrkorna sjunger man oftast inte psalmer, utan istället lovsånger. Pastorn har inte några speciella kläder på sig, utan ser ut som vem som helst.
När en person döper sig innebär det att han eller hon har beslutat att följa Jesus. Antingen hälls det vatten över huvudet eller så sänker man ner personen under vattnet och tar upp honom igen. Det är menat att vara som en pånyttfödelse. Barndop och vuxendop är inte samma sak. En vuxen som döper sig gör det för att följa Jesus och lämna sitt gamla liv bakom sig.
Nattvarden tas under vissa gudstjänster. Då äter man en bit bröd och tar en klunk vin. Brödet symboliserar Jesu kropp, och vinet hans blod. Det är ett sätt att vara i gemenskap med Jesus och ta en del av Guds kärlek.
Bön:
Kristna människor ber till Gud om precis allt. Enligt kristendomen hjälper Gud till med allt i livet, och han vill att vi kallar på honom när vi behöver hjälp.
Jag har växt upp i en kristen familj, och jag har sett och hört flera saker som jag vet är sant. Bland annat har jag varit på flera läger som kyrkan min familj går i har anordnat. Det fanns med flera som hade ryggproblem eller något liknande; att deras ben var olika långa. Sist jag såg det här var i augusti förra året. Då satt det några ungdomar och bad för en annan kille, och så såg jag hur hans ben som var kortare växte ut och blev jämnlångt med det andra. Det var flera centimeter, och ingen synvilla.
En man som heter Håkan har varit pastor i församlingen Fristaden i Uddevalla jättelänge. Förra året brann hans familjs hus, och han kom ut brinnandes med 80% brännskador av tredje graden. När han kom till sjukhuset sa de att en frisk 18 åring skulle ha 1 % chans att överleva såna kraftiga brännskador. Håkan var 50 år. Enligt läkarna fanns det ingen chans. Men ändå bestämde de sig för att skicka iväg honom till ett annat sjukhus där han opererades. Människor runt hela världen bad för honom. Håkan lever idag. Huden på hans ena finger hade dött och läkarna sa att de behövde amputera det. Några i församlingen gick inte med på detta, utan satte sig och bad för hans finger. Nästa dag hade det vuxit ut helt ny hud på fingret, så han slapp amputera.
Det finns hur många berättelser som helst, som enligt mig tyder på att bön fungerar, och att Gud faktiskt finns.
Skrivet av: Frida
Kristendomen kom fram genom judendomen. Båda religionerna är kopplade till Bibeln; det gamla och det nya testamentet. Det gamla testamentet handlar om tiden innan Jesus föddes. Här står det bl a om hur Gud skapade jorden och hur Mose ledde Guds folk ut ur Egypten där de var slavar. Det nya testamentet börjar med Jesu födelse och sedan resterande av hans liv på jorden, innan han for upp till Himlen.
Kristna tror på Gud som treenig: Fadern, sonen och den helige anden. Det är precis som vatten; det finns i tre olika former, men i slutändan är det samma sak. Kristna människor har en väldigt stark relation till Gud, och tror på honom som en barmhärtig och förlåtande Gud.
Kristendomen handlar om gott och ont, där Gud är den goda och djävulen den onda som försöker motarbeta Gud. Begreppet synd handlar om att människan inte följer Guds vilja. Dock så kan alla bli förlåten för sina synder, eftersom att Jesus tog på sig alla människors synder när han dog på korset. När en människa blir frälst räddas hon/han från döden och synden av Gud och blir då förlåten för alla sina tidigare synder; hur grova de än har varit. Frälsningen sker genom Jesu liv, död och uppståndelse.
Vem är det som får vara kristen då? Ja, vem som helst får vara kristen. Om en människa säger att han eller hon är kristen så är det så. Det finns liksom inga regler för vem som får vara det och vem som inte får vara det. Kristendomen är öppen för alla människor. Idag finns det ca 2 miljarder kristna i världen; alltså är ungefär var tredje människa kristen.
Historiska personer:
Jesus är den person som jag anser har den viktigaste betydelsen för kristendomen. Han var från Nasaret, och var den väntade Messias. Han var Gud som föddes som människa på jorden, för att komma närmre människorna. På korset dog han för alla människors synder; offrade sig för oss andra. Enligt de bibliska berättelserna botade Jesus sjuka och uppväckte människor från döden. Han var väldigt noga med att se på alla människor, och inte lämna någon utanför.
Högtider:
Kristendomen har flera högtider, men alla firas inte. Eftersom att kristna kan vara väldigt olika i sin tro är det svårt att sätta alla i ett och samma fack enligt mig. Men de högtider som hör till kristendomen är:
Advent
Annandag jul
Nyårsdagen
Trettondedagen
Kyndelsmässodagen
Jungfru Marie bebådelsedag
Septuagesima
Sexagesima
Fastlagssöndagen
Palmsöndagen
Skärtorsdagen
Annandag påsk
Kristi himmelsfärdsdag
Annandag pingst
Heliga trefaldighets dag
Midsommardagen, Den helige Johannes Döparens dag
Apostladagen
Kristi förklarings dag
Den Helige Mikaels dag
Tacksägelsedagen
Alla Helgons dag
Domssöndagen
De tre högtiderna som anses vara viktigast inom kristendomen är Juldagen, Påsken och Pingstdagen. Juldagen firar de kristna till minne av Jesu födelse, påsken firas till minne av hans död och uppståndelse, och pingstdagen firas till minne av den helige andes utgjutande och den kristna församlingens grundande.
Begränsningar vad det gäller kosten:
Kristendomen har inte några matregler. Vissa kristna fastar under något eller några tillfällen under året. Före påsk finns det t.ex. en tid som kallas ”fastetiden”. Inom kristendomen är det helt enkelt fritt att äta allt. När det gäller kristendomen är inte det viktiga just vad de äter, utan det är själva måltiden som betyder något, eftersom att den ger gemenskap och alla har möjlighet att dela med sig av något. Många kristna säger eller sjunger även bordsbön innan de äter. Det är viktigt att tacka Gud för att man har mat på bordet; därför välsignar man den. Kristna har inte heller någon begränsning till vad de får ha för kläder.
Olika ”regler”:
De tio budorden är korta regler som förklarar hur människan ska leva. Enligt berättelsen i Bibeln skrev Gud budorden på berget Sinai, till Mose.
1.Du ska inte ha några andra Gudar vid sidan av mig.
2.Du ska inte missbruka Herren, din Guds namn.
3.Tänk på vilodagen så att du helgar den.
4.Hedra din fader och moder.
5.Du skall inte dräpa.
6.Du ska inte begå äktenskapsbrott.
7.Du ska inte stjäla.
8.Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9.Du ska inte ha begärelse till din nästas hus.
10.Du ska inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa.
Sedan finns det andra regler som t ex att man inte får ha sex innan man gifter sig, och att man inte ska dricka sig full på alkohol. Kristna är emot homosexuella och abort. De anser att Gud skapade mannen och kvinnan menade att vara tillsammans, inte man och man eller kvinna och kvinna. Abort för kristna är att döda en människa, hur liten den än är så är det fortfarande en människa.
Kyrkan:
Kristna är med i olika trossamfund som kallas kyrkor. Och kyrkan är också platsen där man firar Gudstjänst. Oftast äger gudstjänsten rum på söndagarna, och då man ber, lovsjunger Gud, läser i Bibeln och ofta är det någon som predikar. Det finns olika slags kyrkor. Svenska kyrkan är den som de flesta känner till. Jag tycker att man kan likna kyrkorna vid skolor. Svenska kyrkan är som en kommunal skola. Pingst och andra frikyrkor är mer som friskolor. I frikyrkorna sjunger man oftast inte psalmer, utan istället lovsånger. Pastorn har inte några speciella kläder på sig, utan ser ut som vem som helst.
När en person döper sig innebär det att han eller hon har beslutat att följa Jesus. Antingen hälls det vatten över huvudet eller så sänker man ner personen under vattnet och tar upp honom igen. Det är menat att vara som en pånyttfödelse. Barndop och vuxendop är inte samma sak. En vuxen som döper sig gör det för att följa Jesus och lämna sitt gamla liv bakom sig.
Nattvarden tas under vissa gudstjänster. Då äter man en bit bröd och tar en klunk vin. Brödet symboliserar Jesu kropp, och vinet hans blod. Det är ett sätt att vara i gemenskap med Jesus och ta en del av Guds kärlek.
Bön:
Kristna människor ber till Gud om precis allt. Enligt kristendomen hjälper Gud till med allt i livet, och han vill att vi kallar på honom när vi behöver hjälp.
Jag har växt upp i en kristen familj, och jag har sett och hört flera saker som jag vet är sant. Bland annat har jag varit på flera läger som kyrkan min familj går i har anordnat. Det fanns med flera som hade ryggproblem eller något liknande; att deras ben var olika långa. Sist jag såg det här var i augusti förra året. Då satt det några ungdomar och bad för en annan kille, och så såg jag hur hans ben som var kortare växte ut och blev jämnlångt med det andra. Det var flera centimeter, och ingen synvilla.
En man som heter Håkan har varit pastor i församlingen Fristaden i Uddevalla jättelänge. Förra året brann hans familjs hus, och han kom ut brinnandes med 80% brännskador av tredje graden. När han kom till sjukhuset sa de att en frisk 18 åring skulle ha 1 % chans att överleva såna kraftiga brännskador. Håkan var 50 år. Enligt läkarna fanns det ingen chans. Men ändå bestämde de sig för att skicka iväg honom till ett annat sjukhus där han opererades. Människor runt hela världen bad för honom. Håkan lever idag. Huden på hans ena finger hade dött och läkarna sa att de behövde amputera det. Några i församlingen gick inte med på detta, utan satte sig och bad för hans finger. Nästa dag hade det vuxit ut helt ny hud på fingret, så han slapp amputera.
Det finns hur många berättelser som helst, som enligt mig tyder på att bön fungerar, och att Gud faktiskt finns.
Skrivet av: Frida
tisdag 1 juni 2010
Om Muhammed Guds profet. Islam
Om Muhammed, Guds profet.
Muhammed var Guds Profet, han föddes år 570 i Mekka, i Jerusalem.
Där gifte han sig med en kvinna vars namn var Khadidja.
År 610 fick Muhammed sin första uppenbarelse utav gud, på berget Hira.
Gud sade då till Muhammed att han måste framföra till folket att dom måste sköta sig bättre, visa mer kärlek sluta kriga och helt enkelt skapa frid.
Det Muhammed gjorde gillade inte dem som då hade makten över Mekka.
År 622 tvingades Muhammed att fly med sina få anhängare.
De satte sig i säkerhet i Medina, en stad ca 20 mil ifrån Mekka.
Muhammeds trupper stred i omgångar med sina motståndare ifrån Mekka.
År 630 intogs Mekka och 2 år senare, 632 dog Muhammed.
Av Emelie
Muhammed var Guds Profet, han föddes år 570 i Mekka, i Jerusalem.
Där gifte han sig med en kvinna vars namn var Khadidja.
År 610 fick Muhammed sin första uppenbarelse utav gud, på berget Hira.
Gud sade då till Muhammed att han måste framföra till folket att dom måste sköta sig bättre, visa mer kärlek sluta kriga och helt enkelt skapa frid.
Det Muhammed gjorde gillade inte dem som då hade makten över Mekka.
År 622 tvingades Muhammed att fly med sina få anhängare.
De satte sig i säkerhet i Medina, en stad ca 20 mil ifrån Mekka.
Muhammeds trupper stred i omgångar med sina motståndare ifrån Mekka.
År 630 intogs Mekka och 2 år senare, 632 dog Muhammed.
Av Emelie
Omskärelse islam.
Muslimska pojkar måste omskära sig antingen när pojken är 7dagar gammal, vid 7-8 års-åldern eller vid 14 års ålder.
Även den som omvänder sig och blir muslim senare i livet måste omskära sig.
Omskärelse innebär att förhuden opereras eller skärs bort av både hygieniska och religösa skäl, i moderna samhällen sker detta på sjukhus med bedövning men ute på landsbygden kan detta ske med hjälp av rakkniven.
I vissa länder måste även kvinnan omskära sig eller könsstympa sig, det innebär ofta livslångt lidande för kvinnan.
Av Emelie
Även den som omvänder sig och blir muslim senare i livet måste omskära sig.
Omskärelse innebär att förhuden opereras eller skärs bort av både hygieniska och religösa skäl, i moderna samhällen sker detta på sjukhus med bedövning men ute på landsbygden kan detta ske med hjälp av rakkniven.
I vissa länder måste även kvinnan omskära sig eller könsstympa sig, det innebär ofta livslångt lidande för kvinnan.
Av Emelie
Mekka och bönregler. Islam
Moské betyder samlingsplast för bön.
En av världens största moske ligger i staden mekka och moskén heter masjid-ul-Haram moskén.
Varje frisk vuxen muslim som har råd ska att någon gång vallfärda till islams heliga stad Mekka.
Under vallfärden är det förbjudet bland annat att parfymera sig, ha sexuellt umgänge, klippa naglar eller hår osv.
När man kommer fram till Mekka skall man vandrar sju varv motsols runt kaban i masjid-ul-Haram och kyssa den svarta stenen vid varje varv.
Eftersom det är omöjligt för alla att kyssa stenen räcker det att man rör vid den med handen eller sträcker upp handen och säger "Gud är stor".
Därefter ska man utföra två böner vid Abrahams plats i moskén.
Efter detta går eller springer man sju gånger fram och tillbaks mellan kullarna As-Safa och Al-Marwah.
Efter det ska man slakta ett får och äta det kött man vill ha sedan ge vidare till fattiga.
Syften med vallfärden är bland annat att komma närmare Gud, bli starkare i tron och få en starkare medkänsla gentemot andra människor.
En muslim läser trosbekännelsen varje dag.
Den lyder: det finns ingen gud utom Gud och Mohammed är guds profet.
Bönen sker 5 gånger dagligen.
Bönen kan ske överallt bara det är rent och man är vänd till mekka, men helst i moskén under ledning av en böneledare.
Före bönen måste man tvätta sig.
Bönen får heller inte utföras slarvigt.
Fredags bönen är väldigt viktig och den bör göras i moskén, det är mannens plikt att gå till moskén då men inte kvinnans, kvinnorna får komma om dom vill men då får dom sitta längst bak eller på en särskild plats på läktaren för att män och kvinnor inte ska distraheras utav varandra.
Om kvinnan har mens får hon besöka moskén, men inte be, varken där eller i hemmet.
Av Emelie
Judendomen
Högtider
Sabbaten är den sjunde dagen i veckan. Det är vilodagen då man inte arbetar, och det finns många regler och ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.
Pesah (påsken) firas i mars eller i april till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.
Shavuot (veckofesten) är en skördefest femtionde dagen efter påsk.
Sukkot (lövhyddohögtiden) är en skördefest i oktober som påminner om israeliternas vandring i öknen efter uttåget ur Egypten.
Rosh ha-shana (nyårsdagen) inleder de tio botdagarna i september eller oktober. Under botdagarna ber man och ångrar det man gjort fel.
Jom kippur (försoningsdagen) avslutar botdagarna. Man ber Gud om förlåtelse och försonas med Gud.
Chanukka (ljusfesten) firar templets återinvigning år 164 före Kristus.
Purim är en glad högtid då man tänker på och firar att judarna i perserriket blev räddade.
Mat (Vad de äter eller inte äter)
Kashrut är det hebrekiska ord för judiska matreglarna, och kosher är den maten som är rätt att äta.
En del följer reglerna strikt, men de flesta följer bara grundreglerna. Fiskar som har båda fenorna kvar är tillåtet att äta. Det finns också några djur som de inte får käka t.ex skaldjur, rovdjur, rovfåglar, groddjur och insekter. Det kött dom får äta är lamm, nöt och höns. Dom får inte blanda kött och mjölk, tex om man har en jude hemma och ska bjuda den på mat och så bjuder man på stuvade makaroner och stekt korv, då kan dom inte käka det samtidigt dom måste då käka först stuvade makaroner och vänta i några timmar och sen äta korven. Om en jude skulle skulle vilja äta båda så får dom först äta stuvade makaronerna sedan skölja munnen med vatten sedan äta korven.
Syn på gud, tro
Alla tre abrhamitiska religionerna (Judendomen, kristsendomen och islam) är monoteistiska som betyder att man tror på en enda gud.
Judarna tror att gud har skapat jorden, livet.
Toran
De fem Moseböckerna och innehåller också lagen och den äldsta judiska historien.
Neviim
Neviim visar vägen till de heliga landet och hur gud ingriper i judiska historisken.
Ketuvim
Ketuvim handlar om de poetiska skrifterna, Sånger, skådespel och visdomsord.
Dom här tre tillsammans blir TaNaK som är gamla testamentet hos dom kristna.
Historiska personer inom religionen
Judendomen kom till för ungefär 3500 – 4000 år sen. Grundaren av judendomen var Abraham som
kom ifrån Ur vid Eufrat. En viktigt person till judiska religionen är Moses, Han föddes i Egypten,
där hans föräldrar var slavar för Farao. För att inte Moses skulle bli slav så glömde hans föräldrar
han, efter några månader så ville hans föräldrar att han inte skulle vara kvar så dom la han i en korg vid Nilstranden där Faraos dotter hittade han och gillade honom. När Moses blev vuxen så hjälpte han
sina landsmän ut ur Egypten. Dom vandrade genom öknen som tog dom ca. 40 år och det var under
den tiden Moses fick de 10 budorden.
1. Du skall inte ha några andra Gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens namn, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.
3. Tänk på vilodagen så att du helgar den.
4. Hedra din fader och moder, för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinnor, ej heller till något som tillhör din nästa.
I Israel har dom en klagomur och där samlas dom på högtider för att be och dom sätter även in små lappar i vägen.
Klädsel
Judar har en huvudbonad som kallas Kippa, som de bär vid religiösa tillfällen eller i synagogan.
Det är en Ortodix jude. Dom är dom äldsta och håller sig till judendomen och vill inte ändra på saker i judendomen heller. Dom är renläriga judar.
Historia/Utveckling
Idag finns det ungefär 17 miljoner judar, 5 miljoner judar bor i Israel och resten finns i USA och Ryssland.
Under andra världskriget så hade Tyskland som mål att utrota alla judar, när kriget tog slut så var det ca 6 miljoner judar som hade dött. Under andra världskriget när Tyskarna försökte döda alla judar så tvingades alla judar bära Davids tjärna för att visa att dom var judar.
Av: Max Wallin
Sabbaten är den sjunde dagen i veckan. Det är vilodagen då man inte arbetar, och det finns många regler och ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.
Pesah (påsken) firas i mars eller i april till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.
Shavuot (veckofesten) är en skördefest femtionde dagen efter påsk.
Sukkot (lövhyddohögtiden) är en skördefest i oktober som påminner om israeliternas vandring i öknen efter uttåget ur Egypten.
Rosh ha-shana (nyårsdagen) inleder de tio botdagarna i september eller oktober. Under botdagarna ber man och ångrar det man gjort fel.
Jom kippur (försoningsdagen) avslutar botdagarna. Man ber Gud om förlåtelse och försonas med Gud.
Chanukka (ljusfesten) firar templets återinvigning år 164 före Kristus.
Purim är en glad högtid då man tänker på och firar att judarna i perserriket blev räddade.
Mat (Vad de äter eller inte äter)
Kashrut är det hebrekiska ord för judiska matreglarna, och kosher är den maten som är rätt att äta.
En del följer reglerna strikt, men de flesta följer bara grundreglerna. Fiskar som har båda fenorna kvar är tillåtet att äta. Det finns också några djur som de inte får käka t.ex skaldjur, rovdjur, rovfåglar, groddjur och insekter. Det kött dom får äta är lamm, nöt och höns. Dom får inte blanda kött och mjölk, tex om man har en jude hemma och ska bjuda den på mat och så bjuder man på stuvade makaroner och stekt korv, då kan dom inte käka det samtidigt dom måste då käka först stuvade makaroner och vänta i några timmar och sen äta korven. Om en jude skulle skulle vilja äta båda så får dom först äta stuvade makaronerna sedan skölja munnen med vatten sedan äta korven.
Syn på gud, tro
Alla tre abrhamitiska religionerna (Judendomen, kristsendomen och islam) är monoteistiska som betyder att man tror på en enda gud.
Judarna tror att gud har skapat jorden, livet.
Toran
De fem Moseböckerna och innehåller också lagen och den äldsta judiska historien.
Neviim
Neviim visar vägen till de heliga landet och hur gud ingriper i judiska historisken.
Ketuvim
Ketuvim handlar om de poetiska skrifterna, Sånger, skådespel och visdomsord.
Dom här tre tillsammans blir TaNaK som är gamla testamentet hos dom kristna.
Historiska personer inom religionen
Judendomen kom till för ungefär 3500 – 4000 år sen. Grundaren av judendomen var Abraham som
kom ifrån Ur vid Eufrat. En viktigt person till judiska religionen är Moses, Han föddes i Egypten,
där hans föräldrar var slavar för Farao. För att inte Moses skulle bli slav så glömde hans föräldrar
han, efter några månader så ville hans föräldrar att han inte skulle vara kvar så dom la han i en korg vid Nilstranden där Faraos dotter hittade han och gillade honom. När Moses blev vuxen så hjälpte han
sina landsmän ut ur Egypten. Dom vandrade genom öknen som tog dom ca. 40 år och det var under
den tiden Moses fick de 10 budorden.
1. Du skall inte ha några andra Gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens namn, din Guds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.
3. Tänk på vilodagen så att du helgar den.
4. Hedra din fader och moder, för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinnor, ej heller till något som tillhör din nästa.
I Israel har dom en klagomur och där samlas dom på högtider för att be och dom sätter även in små lappar i vägen.
Klädsel
Judar har en huvudbonad som kallas Kippa, som de bär vid religiösa tillfällen eller i synagogan.
Det är en Ortodix jude. Dom är dom äldsta och håller sig till judendomen och vill inte ändra på saker i judendomen heller. Dom är renläriga judar.
Historia/Utveckling
Idag finns det ungefär 17 miljoner judar, 5 miljoner judar bor i Israel och resten finns i USA och Ryssland.
Under andra världskriget så hade Tyskland som mål att utrota alla judar, när kriget tog slut så var det ca 6 miljoner judar som hade dött. Under andra världskriget när Tyskarna försökte döda alla judar så tvingades alla judar bära Davids tjärna för att visa att dom var judar.
Av: Max Wallin
Israel & Palestina konflikten
Israel – Palestina konflikten
Bakgrund och historia
Denna konflikt som fortfarande inte verkar gå mot ett slut, handlar om att två länder vill åt samma område. Judarna, som nu har Israel, anser att Israel är deras land, eftersom att det står så i Bibeln; det är Guds vilja. Palestinierna anser att Israel tillhör dem, eftersom att de har bott där under en lång tid. Konflikten är alltså mellan Israel och Palestina, två länder i mellanöstern som har varit osams under en alldeles för lång tid nu.
Konflikten sträcker sig långt tillbaka i tiden. När Jesus föddes var Palestina, nuvarande Israel, Västbanken och Gaza kontrollerat av Romarriket. Då var majoriteten av befolkningen i området judar, men många blev dock förvisade. Den så kallade förskingringen inleddes. Judarna har aldrig riktigt haft ett eget land, ingen fast punkt, utan finns utspridda över världen.
Under 600-talet immigrerade araber till området och sedan dess har det funnits palestinier. Många judar hade som sagt utvandrat, eller blivit förvisade från området, men i slutet på 1800-talet kom allt fler judar tillbaka till området Palestina. Då tillhörde området det ottomanska väldet, Turkiet. Och vid sekelskiftet så skapades den sionistiska rörelsen. Deras mål var att få judarna att återvända till Palestina.
Efter första världskriget tog Storbritannien över Palestina från Turkiet, och judarna fortsatte att vandra in i området. På 30-talet började palestinierna känna sig mer hotade, eftersom att de två folken stöttes samman allt oftare. Judarna blev alltså nu mer som ett hot. Vid mitten av 40-talet var det så mycket som en tredjedel judar i området.
När andra världskriget hade ägt rum kom frågan upp igen om inte judarna skulle få ha en egen stat. FN beslutade då att Palestina området skulle delas upp i två delar; judarna skulle få 55% av landet, medan palestinierna skulle få 45%, och FN skulle styra Jerusalem. Det här tyckte judarna lät bra, så de godkände det, men palestinierna avslog förslaget. Trots detta blev Israel en stat, år 1948. Arabländerna runt omkring ansåg fortfarande att Israel inte skulle få existera, så de gick till attack kort därpå, men slogs dock tillbaka. Efter kriget tog Israel delar som palestinierna skulle ha, och resten hamnade till Jordanien och Egypten. Så plötsligt fick palestinierna inte någonting alls. Många palestinier drevs bort från Israel som hade skapat ett territorium.
År 1956 angrep Israel tillsammans med Storbritannien och Frankrike Egypten, och år 1967 erövrade Israel även Golanhöjderna, Västbanken och Gaza-remsan och Sinai-halvön. Det här gjorde de för att de kände sig hotade till sin existens. Det var som att det defensiva istället blev offensivt. Och år 1973 försökte Egypten och Syrien ta tillbaka områden som Israel hade tagit, men de lyckades inte. Dock fick Egypten tillbaka Sinai efter att ha erkänt Israels rätt att existera. Jordanien har också slutit fred med Israel idag.
Strax började motståndsrörelser hos palestinierna bildas, bl a Fatah och PLO. Båda de här leddes av Yassir Arafat, som var palestiniernas portalfigur.
Israel bosatte sig och började ta över Västbanken, som alltså var den delen som palestinierna skulle äga enligt FN. Detta ledde till den palestinska intifadan (uppror). Det startade på allvar under 80-talet och har fortsatt sen dess.
Jerusalem blev en del av Israel år 1967. Judarna tycker inte att Jerusalem är ett område som ens kanske skulle återlämnas till palestinierna. De tycker att området tillhör dem helt och hållet.
I ett försök om fred mellan Israel och Palestina undertecknades ett avtal i Oslo år 1993. Både Israel och PLO, Palestinian Liberation Organization, accepterade varandra, men det höll inte länge. År 2000 inleddes den andra intifadan som pågått sen dess. Israel går med på att Palestinierna kan få ha sin stat vid sidan om Israel, om angreppen upphör. Men problemet är att både israelerna och palestinierna vill ha Jerusalem som huvudstad.
Den nya motståndsrörelsen Hamas vann valet år 2006, och de vägrar helt och hållet erkänna att Israel har någon som helst rätt att existera. Hamas kontrollerar idag Gaza medan PLO:s organisation Fatah finns på Västbanken. Men som sagt har Israel fortfarande ockuperat det området.
FN gav Gaza och Västbanken till palestinierna efter andra världskriget. Men Israel ockuperade de här områdena år 1967. År 2005 utrymde Israel Gaza-området, men livsvillkoren för de som bor där är ändå otroligt svåra, och israelerna vill behålla bosättningarna de har på Västbanken. I december år 2008 bombade Israel Gaza som gav otroligt svåra konsekvenser för civilbefolkningen. Israeler och palestinier bombar varandras områden, skickar raketer och försöker få den andra att ge med sig.
Informationen ovan är tagen och relaterad till en artikel från Sveriges Radio som finns länkad i slutet av uppsatsen. Deras artikel känns lättare att lita på om jag jämför med Aftonbladet och Expressen, eftersom att de här två tidningarna ofta går alldeles för långt för att få uppmärksamhet, och det gör det svårare att lita på informationen de ger ut. Inga egna åsikter från skribenten framstår, vilket gör det lättare att ta in det som seriös information. Artikeln uppdaterades senast år 2008.
EU och Sveriges engagemang
EU och Sverige vill som många andra hitta en lösning så att det kan bli fred mellan Israel och Palestina. Lösningen måste vara stabil och hållbar och bl a vara baserad på de mänskliga rättigheterna. De länder som är medlemmar i EU jobbar både enskilt och tillsammans med konflikten.
En av delarna som EU har bidragit med är att skicka två representanter från EU som får resa till Israel och Palestina för att ha en löpande dialog. En av representanterna är särskilt utvald för just mellanöstern.
EU, FN, USA och Ryssland är tillsammans den så kallade Kvartetten. De ska tillsammans uppmuntra både Israel och Palestina till att försöka skapa fred och även se till att de avtal som görs genomförs.
EU har två civila insatser på marken i mellanöstern. En av insatserna är koncentrerad på den palestinska civilpolisens reformering och uppbyggnad. Den andra insatsen har övervakat gränsövergången mellan Gaza och Egypten. Den har insatsen har dock inte varit ”i bruk” sedan år 2007. EU prioriterar att sätta in insatsen igen så fort det finns möjlighet till det. Sverige bidrar med personal i båda insatserna.
En annan hjälp som Sverige och EU ligger bakom är biståndsbidrag till palestinierna. Sverige ligger på toppen av de europeiska länder som ger bistånd till Västbanken och Gaza; alltså palestinierna. Det är ett utvecklingssamarbete som är menat för att hjälpa till med fredsprocessen, och även för att hjälpa till med demokratin. Sverige har även andra mål, som att stötta den palestinska myndighetens institutioner och rättsväsende, infrastrukturen och så vill de även ge sitt stöd till det civila samhället och till privatsektorutvecklingen . Bistånd från Sverige är alltså till alltifrån att främja fredsprocessen till att stötta befolkningen. Dock finns det mycket som måste göras innan Sverige och andra länders bistånd ska lyckas helt och hållet med sitt mål. Gaza måste sluta vara isolerat och rörelsefriheten måste få finnas på palestinska områden som är ockuperade. Inte förrän då kommer ekonomin fungera på den lokala nivån.
Som jag nämnde tidigare i texten finns kvartetten. Kvartetten har gjort upp en s.k. ”Färdplan för fred” för att lösa konflikten i mellanöstern. Sverige står som en stöttepelare till den planen. Huvudmålet med planen är att få fram en tvåstatslösning, med Palestina som en demokratisk, oberoende stat som kan ligga bredvid Israel utan krig.
För att det ens ska finnas någon möjlighet till att få detta att fungera måste självklart både Israel och Palestina ändra sitt beteende. Israel måste bl a dra sig bort från de områden som egentligen tillhör Palestina, och Palestinierna måste sluta med terrordåden och fortsätta på det interna reformarbetet.
Den här färdplanen hade en tidsram och var egentligen ”bäst före” 2005. Men kvartetten anser att denna planen fortfarande är den bästa lösningen, så det är deras mål att den ska gå igenom och lyckas förändra situationen mellan Israel och Palestina.
År 2007 beslöt sa båda parterna att de genast skulle ändra sitt beteende efter Färdplanen. Det var tre år sedan, och konflikten håller fortfarande igång.
Det finns tre punkter som i stort sett är grunden till vad Israel och Palestina ska fredsförhandla om i framtiden:
Jerusalem
Flyktingfrågan
Gränserna
Angående punkten Jerusalem så handlar det om att staden måste delas så att både palestinierna och israelerna kan ta en del av ”den helige staden”. 1957 bestämde FN att Jerusalem skulle tillhöra båda, men Israel tog kontroll över staden och har den fortfarande på sin sida.
Det som måste göras för att ändra på den här specifika situationen är att Israel måste acceptera att Jerusalem inte bara tillhör dem, utan att de måste dela med sig till palestinierna. Detta är en lösning som utrikesdepartementet i Sverige står för och skriver på sin hemsida.
När det gäller flyktingfrågan anser palestinierna att de har rätt att återvända till Israel, medan Israel tror att det skulle skapa med osäkerhet och hota deras existens.
Det här är något som Israel och palestinierna måste kompromissa om. EU och Sverige vill enligt utrikesdepartementet stödja en lösning som de båda parterna kommit överens om. Vad detta är för lösning står inte med i stycket.
Gränserna är ett av de andra problemen som måste lösas för att kunna skapa fred. Palestinierna vill ha de landområden som de hade innan sexdagarskriget 1967; Gaza, Västbanken och östra Jerusalem. Men Israel har bosättningar på Västbanken och tycker inte att de borde behöva flytta.
EU och Sverige har samma åsikt när det gäller gränserna i Israel. Enligt dem måste förhandlingarna ha sin grund i hur fördelningen såg ut innan sexdagarskriget. Alltså gränserna som var 1967. Om något ska ändras när det gäller gränserna utöver detta, ska det ske i en direkt kommunikation mellan Israel och Palestina.
Den sista åsikten som utrikesdepartementet uppger i artikeln är EU och Sveriges åsikt om separationsbarriären på Västbanken. Enligt Israel skyddar den folket, men EU och Sverige tycker att den strider mot folkrätten, just eftersom att den är byggd på ockuperad mark. Självklart ska Israel få skydda sitt folk, men i såna fall ska det vara på mark som de inte ockuperat, utan som tillhör dem. Enligt samma artikel ska även den internationella domstolen i Haag dela samma åsikt. Det menade de i alla fall när de yttrade sig om frågan år 2004.
Hur konflikten påverkar individ och samhälle
Den här konflikten påverkar självklart människor omkring i världen. Inte bara i Israel och Palestina, utan även här i Sverige.
I en artikel som DN la upp på sin hemsida i slutet av 2009, med information tagen från TT, skrivs det att ca 8900 människor har dött hittills i Israel-Palestina konflikten. De flesta som har dött är palestinier. Flera som har dött har varit minderåriga; barn som knappt ens hinner börja sitt liv innan det tar slut. De flesta som har dött är civila människor som egentligen är helt oskyldiga. 6240 hus har förstörts i Gaza, varav 3540 var under Gazakriget år 2008.
Alla människor som bor i Israel och Gaza området påverkas av konflikten där idag och har gjort det så länge den hållit på. De lever ständigt i fruktan av att någon bomb ska smälla av helt plötslig, och jag tror inte att det riktigt går att leva helt avslappnat där.
För de som bor i Gaza är situationen väldigt jobbig. Enligt en artikel som SR publicerade på sin hemsida år 2009 släpps bara mat, mediciner och rengöringsmedel in i området. Byggmaterial får inte släppas in eftersom att det skulle kunna användas till hemmagjorda raketer. Det här gör att man inte kan bygga upp alla rasmassor som finns efter alla bombningar. Människor får det svårt att ta sig fram och chansen att leva i en bra miljö utesluts direkt.
Sedan är det faktiskt så att det inte bara påverkar samhället i mellanöstern, utan även Sveriges samhälle dras in i konflikten trots att den äger rum så långt bort. När Israel bombade Gaza skapade det kaos i hela världen. Människor demonstrerade och protesterade mot attackerna. I Stockholm kom det massa människor till Sergels Torg för att demonstrera. Palestinier som bor i Sverige blir självklart upprörda och rädda när det bombas i deras hemland där flera släktingar fortfarande bor. Detta kan skapa ilska bland både palestinier och israeler, och leda till uppror i Sverige. Anledningen till varför jag tror det är för att palestinier och israeler kan känna att Sverige inte gör tillräckligt för att hjälpa till. En annan anledning är att israeler kan börja protestera mot att Sverige i stort sett bara hjälper palestinierna.
Rädsla är en av grunderna till ondskan i världen, och rädsla finns bland palestinier och israeler även i Sverige. Som en protest kanske det till och med börjar bombas i Sverige för att människor kräver ännu mer hjälp. Men det finns inte mycket mer som Sverige kan göra. Därför är det viktigt att det börjar gå framåt i den här konflikten – innan det skapar ännu mer kaos runt om i världen, och framför allt i Sverige.
Egna ställningstaganden
jag har växt upp i en kristen familj, och har själv den tron. Jag har alltid fått höra att Israel och Jerusalem tillhör judarna, och därför har jag haft den åsikten utan att riktigt veta varför. Efter att ha läst om den här konflikten vet jag inte riktigt vad jag tycker längre. Detta är något som är otroligt svårt att ta ställning till. Det här är en konflikt som från början var baserad på religion, men idag anser jag att den bara handlar om politik.
Jag förstår inte varför Israel bara inte kan dela med sig av Jerusalem. Allt hade löst sig om de gick med på att ha gränserna som FN bestämde efter andra världskriget. Det sjuka är att judarna inte hade något land, och sen när de fick mer land än palestinierna nöjde de sig inte med det. Båda parterna måste acceptera varandra för att det ska kunna lösa sig. Och jag tror att det är israelerna som är de envisa i det hela. Det är de som inte vill dela med sig av Jerusalem, och det är de som har bosatt sig på, och ockuperat områden, på mark som inte tillhör dem.
Slutsatser
Inget land i världen kan lösa den här konflikten åt Israel och Palestina. De kan hjälpa till, vilket de också gör, men de kan inte skapa fred åt några som inte själva vill ha det. Palestina och Israel måste kompromissa för att detta någonsin ska kunna lösa sig. Det krävs människor med ett nytt tänkt; en ny generation. Unga som inte är fast i historien och inte är så konservativa, utan som bara riktar in sig på en framtida lösning.
Hur det blir i framtiden är ännu väldigt oklart. En lösning skulle vara att bara fortsätta kriga, men det har de gjort sen mitten av 1900-talet och vi alla kan se att det inte har tagit dem så långt. En annan lösning, som jag och de flesta andra människorna omkring i världen anser är den bästa, är att tycka att palestinierna har en lika stort rätt till en egen stat som Israel. Två stater borde bildas; ett Israel och ett Palestina, precis som FN föreslog i sin lösning efter andra världskriget. Men så länge palestinierna och israelerna inte kan komma överens om de villkoren, så kommer lösningen inte gå igenom. Ska det behöva sluta med att världens länder med våld tvingar dem till en lösning och fred?
Det känns lite likt skyttegravskriget i Frankrike under första världskriget. Man krigar och krigar, men verkar aldrig riktigt komma någonstans.
Länkar:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2688/a/19640
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=400152
http://svt.se/2.22584/1.1358809/bomber_mot_inrikesdepartement_i_gaza
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/protest-mot-israels-bombningar_2250661.svd
Skrivet av: Frida
Bakgrund och historia
Denna konflikt som fortfarande inte verkar gå mot ett slut, handlar om att två länder vill åt samma område. Judarna, som nu har Israel, anser att Israel är deras land, eftersom att det står så i Bibeln; det är Guds vilja. Palestinierna anser att Israel tillhör dem, eftersom att de har bott där under en lång tid. Konflikten är alltså mellan Israel och Palestina, två länder i mellanöstern som har varit osams under en alldeles för lång tid nu.
Konflikten sträcker sig långt tillbaka i tiden. När Jesus föddes var Palestina, nuvarande Israel, Västbanken och Gaza kontrollerat av Romarriket. Då var majoriteten av befolkningen i området judar, men många blev dock förvisade. Den så kallade förskingringen inleddes. Judarna har aldrig riktigt haft ett eget land, ingen fast punkt, utan finns utspridda över världen.
Under 600-talet immigrerade araber till området och sedan dess har det funnits palestinier. Många judar hade som sagt utvandrat, eller blivit förvisade från området, men i slutet på 1800-talet kom allt fler judar tillbaka till området Palestina. Då tillhörde området det ottomanska väldet, Turkiet. Och vid sekelskiftet så skapades den sionistiska rörelsen. Deras mål var att få judarna att återvända till Palestina.
Efter första världskriget tog Storbritannien över Palestina från Turkiet, och judarna fortsatte att vandra in i området. På 30-talet började palestinierna känna sig mer hotade, eftersom att de två folken stöttes samman allt oftare. Judarna blev alltså nu mer som ett hot. Vid mitten av 40-talet var det så mycket som en tredjedel judar i området.
När andra världskriget hade ägt rum kom frågan upp igen om inte judarna skulle få ha en egen stat. FN beslutade då att Palestina området skulle delas upp i två delar; judarna skulle få 55% av landet, medan palestinierna skulle få 45%, och FN skulle styra Jerusalem. Det här tyckte judarna lät bra, så de godkände det, men palestinierna avslog förslaget. Trots detta blev Israel en stat, år 1948. Arabländerna runt omkring ansåg fortfarande att Israel inte skulle få existera, så de gick till attack kort därpå, men slogs dock tillbaka. Efter kriget tog Israel delar som palestinierna skulle ha, och resten hamnade till Jordanien och Egypten. Så plötsligt fick palestinierna inte någonting alls. Många palestinier drevs bort från Israel som hade skapat ett territorium.
År 1956 angrep Israel tillsammans med Storbritannien och Frankrike Egypten, och år 1967 erövrade Israel även Golanhöjderna, Västbanken och Gaza-remsan och Sinai-halvön. Det här gjorde de för att de kände sig hotade till sin existens. Det var som att det defensiva istället blev offensivt. Och år 1973 försökte Egypten och Syrien ta tillbaka områden som Israel hade tagit, men de lyckades inte. Dock fick Egypten tillbaka Sinai efter att ha erkänt Israels rätt att existera. Jordanien har också slutit fred med Israel idag.
Strax började motståndsrörelser hos palestinierna bildas, bl a Fatah och PLO. Båda de här leddes av Yassir Arafat, som var palestiniernas portalfigur.
Israel bosatte sig och började ta över Västbanken, som alltså var den delen som palestinierna skulle äga enligt FN. Detta ledde till den palestinska intifadan (uppror). Det startade på allvar under 80-talet och har fortsatt sen dess.
Jerusalem blev en del av Israel år 1967. Judarna tycker inte att Jerusalem är ett område som ens kanske skulle återlämnas till palestinierna. De tycker att området tillhör dem helt och hållet.
I ett försök om fred mellan Israel och Palestina undertecknades ett avtal i Oslo år 1993. Både Israel och PLO, Palestinian Liberation Organization, accepterade varandra, men det höll inte länge. År 2000 inleddes den andra intifadan som pågått sen dess. Israel går med på att Palestinierna kan få ha sin stat vid sidan om Israel, om angreppen upphör. Men problemet är att både israelerna och palestinierna vill ha Jerusalem som huvudstad.
Den nya motståndsrörelsen Hamas vann valet år 2006, och de vägrar helt och hållet erkänna att Israel har någon som helst rätt att existera. Hamas kontrollerar idag Gaza medan PLO:s organisation Fatah finns på Västbanken. Men som sagt har Israel fortfarande ockuperat det området.
FN gav Gaza och Västbanken till palestinierna efter andra världskriget. Men Israel ockuperade de här områdena år 1967. År 2005 utrymde Israel Gaza-området, men livsvillkoren för de som bor där är ändå otroligt svåra, och israelerna vill behålla bosättningarna de har på Västbanken. I december år 2008 bombade Israel Gaza som gav otroligt svåra konsekvenser för civilbefolkningen. Israeler och palestinier bombar varandras områden, skickar raketer och försöker få den andra att ge med sig.
Informationen ovan är tagen och relaterad till en artikel från Sveriges Radio som finns länkad i slutet av uppsatsen. Deras artikel känns lättare att lita på om jag jämför med Aftonbladet och Expressen, eftersom att de här två tidningarna ofta går alldeles för långt för att få uppmärksamhet, och det gör det svårare att lita på informationen de ger ut. Inga egna åsikter från skribenten framstår, vilket gör det lättare att ta in det som seriös information. Artikeln uppdaterades senast år 2008.
EU och Sveriges engagemang
EU och Sverige vill som många andra hitta en lösning så att det kan bli fred mellan Israel och Palestina. Lösningen måste vara stabil och hållbar och bl a vara baserad på de mänskliga rättigheterna. De länder som är medlemmar i EU jobbar både enskilt och tillsammans med konflikten.
En av delarna som EU har bidragit med är att skicka två representanter från EU som får resa till Israel och Palestina för att ha en löpande dialog. En av representanterna är särskilt utvald för just mellanöstern.
EU, FN, USA och Ryssland är tillsammans den så kallade Kvartetten. De ska tillsammans uppmuntra både Israel och Palestina till att försöka skapa fred och även se till att de avtal som görs genomförs.
EU har två civila insatser på marken i mellanöstern. En av insatserna är koncentrerad på den palestinska civilpolisens reformering och uppbyggnad. Den andra insatsen har övervakat gränsövergången mellan Gaza och Egypten. Den har insatsen har dock inte varit ”i bruk” sedan år 2007. EU prioriterar att sätta in insatsen igen så fort det finns möjlighet till det. Sverige bidrar med personal i båda insatserna.
En annan hjälp som Sverige och EU ligger bakom är biståndsbidrag till palestinierna. Sverige ligger på toppen av de europeiska länder som ger bistånd till Västbanken och Gaza; alltså palestinierna. Det är ett utvecklingssamarbete som är menat för att hjälpa till med fredsprocessen, och även för att hjälpa till med demokratin. Sverige har även andra mål, som att stötta den palestinska myndighetens institutioner och rättsväsende, infrastrukturen och så vill de även ge sitt stöd till det civila samhället och till privatsektorutvecklingen . Bistånd från Sverige är alltså till alltifrån att främja fredsprocessen till att stötta befolkningen. Dock finns det mycket som måste göras innan Sverige och andra länders bistånd ska lyckas helt och hållet med sitt mål. Gaza måste sluta vara isolerat och rörelsefriheten måste få finnas på palestinska områden som är ockuperade. Inte förrän då kommer ekonomin fungera på den lokala nivån.
Som jag nämnde tidigare i texten finns kvartetten. Kvartetten har gjort upp en s.k. ”Färdplan för fred” för att lösa konflikten i mellanöstern. Sverige står som en stöttepelare till den planen. Huvudmålet med planen är att få fram en tvåstatslösning, med Palestina som en demokratisk, oberoende stat som kan ligga bredvid Israel utan krig.
För att det ens ska finnas någon möjlighet till att få detta att fungera måste självklart både Israel och Palestina ändra sitt beteende. Israel måste bl a dra sig bort från de områden som egentligen tillhör Palestina, och Palestinierna måste sluta med terrordåden och fortsätta på det interna reformarbetet.
Den här färdplanen hade en tidsram och var egentligen ”bäst före” 2005. Men kvartetten anser att denna planen fortfarande är den bästa lösningen, så det är deras mål att den ska gå igenom och lyckas förändra situationen mellan Israel och Palestina.
År 2007 beslöt sa båda parterna att de genast skulle ändra sitt beteende efter Färdplanen. Det var tre år sedan, och konflikten håller fortfarande igång.
Det finns tre punkter som i stort sett är grunden till vad Israel och Palestina ska fredsförhandla om i framtiden:
Jerusalem
Flyktingfrågan
Gränserna
Angående punkten Jerusalem så handlar det om att staden måste delas så att både palestinierna och israelerna kan ta en del av ”den helige staden”. 1957 bestämde FN att Jerusalem skulle tillhöra båda, men Israel tog kontroll över staden och har den fortfarande på sin sida.
Det som måste göras för att ändra på den här specifika situationen är att Israel måste acceptera att Jerusalem inte bara tillhör dem, utan att de måste dela med sig till palestinierna. Detta är en lösning som utrikesdepartementet i Sverige står för och skriver på sin hemsida.
När det gäller flyktingfrågan anser palestinierna att de har rätt att återvända till Israel, medan Israel tror att det skulle skapa med osäkerhet och hota deras existens.
Det här är något som Israel och palestinierna måste kompromissa om. EU och Sverige vill enligt utrikesdepartementet stödja en lösning som de båda parterna kommit överens om. Vad detta är för lösning står inte med i stycket.
Gränserna är ett av de andra problemen som måste lösas för att kunna skapa fred. Palestinierna vill ha de landområden som de hade innan sexdagarskriget 1967; Gaza, Västbanken och östra Jerusalem. Men Israel har bosättningar på Västbanken och tycker inte att de borde behöva flytta.
EU och Sverige har samma åsikt när det gäller gränserna i Israel. Enligt dem måste förhandlingarna ha sin grund i hur fördelningen såg ut innan sexdagarskriget. Alltså gränserna som var 1967. Om något ska ändras när det gäller gränserna utöver detta, ska det ske i en direkt kommunikation mellan Israel och Palestina.
Den sista åsikten som utrikesdepartementet uppger i artikeln är EU och Sveriges åsikt om separationsbarriären på Västbanken. Enligt Israel skyddar den folket, men EU och Sverige tycker att den strider mot folkrätten, just eftersom att den är byggd på ockuperad mark. Självklart ska Israel få skydda sitt folk, men i såna fall ska det vara på mark som de inte ockuperat, utan som tillhör dem. Enligt samma artikel ska även den internationella domstolen i Haag dela samma åsikt. Det menade de i alla fall när de yttrade sig om frågan år 2004.
Hur konflikten påverkar individ och samhälle
Den här konflikten påverkar självklart människor omkring i världen. Inte bara i Israel och Palestina, utan även här i Sverige.
I en artikel som DN la upp på sin hemsida i slutet av 2009, med information tagen från TT, skrivs det att ca 8900 människor har dött hittills i Israel-Palestina konflikten. De flesta som har dött är palestinier. Flera som har dött har varit minderåriga; barn som knappt ens hinner börja sitt liv innan det tar slut. De flesta som har dött är civila människor som egentligen är helt oskyldiga. 6240 hus har förstörts i Gaza, varav 3540 var under Gazakriget år 2008.
Alla människor som bor i Israel och Gaza området påverkas av konflikten där idag och har gjort det så länge den hållit på. De lever ständigt i fruktan av att någon bomb ska smälla av helt plötslig, och jag tror inte att det riktigt går att leva helt avslappnat där.
För de som bor i Gaza är situationen väldigt jobbig. Enligt en artikel som SR publicerade på sin hemsida år 2009 släpps bara mat, mediciner och rengöringsmedel in i området. Byggmaterial får inte släppas in eftersom att det skulle kunna användas till hemmagjorda raketer. Det här gör att man inte kan bygga upp alla rasmassor som finns efter alla bombningar. Människor får det svårt att ta sig fram och chansen att leva i en bra miljö utesluts direkt.
Sedan är det faktiskt så att det inte bara påverkar samhället i mellanöstern, utan även Sveriges samhälle dras in i konflikten trots att den äger rum så långt bort. När Israel bombade Gaza skapade det kaos i hela världen. Människor demonstrerade och protesterade mot attackerna. I Stockholm kom det massa människor till Sergels Torg för att demonstrera. Palestinier som bor i Sverige blir självklart upprörda och rädda när det bombas i deras hemland där flera släktingar fortfarande bor. Detta kan skapa ilska bland både palestinier och israeler, och leda till uppror i Sverige. Anledningen till varför jag tror det är för att palestinier och israeler kan känna att Sverige inte gör tillräckligt för att hjälpa till. En annan anledning är att israeler kan börja protestera mot att Sverige i stort sett bara hjälper palestinierna.
Rädsla är en av grunderna till ondskan i världen, och rädsla finns bland palestinier och israeler även i Sverige. Som en protest kanske det till och med börjar bombas i Sverige för att människor kräver ännu mer hjälp. Men det finns inte mycket mer som Sverige kan göra. Därför är det viktigt att det börjar gå framåt i den här konflikten – innan det skapar ännu mer kaos runt om i världen, och framför allt i Sverige.
Egna ställningstaganden
jag har växt upp i en kristen familj, och har själv den tron. Jag har alltid fått höra att Israel och Jerusalem tillhör judarna, och därför har jag haft den åsikten utan att riktigt veta varför. Efter att ha läst om den här konflikten vet jag inte riktigt vad jag tycker längre. Detta är något som är otroligt svårt att ta ställning till. Det här är en konflikt som från början var baserad på religion, men idag anser jag att den bara handlar om politik.
Jag förstår inte varför Israel bara inte kan dela med sig av Jerusalem. Allt hade löst sig om de gick med på att ha gränserna som FN bestämde efter andra världskriget. Det sjuka är att judarna inte hade något land, och sen när de fick mer land än palestinierna nöjde de sig inte med det. Båda parterna måste acceptera varandra för att det ska kunna lösa sig. Och jag tror att det är israelerna som är de envisa i det hela. Det är de som inte vill dela med sig av Jerusalem, och det är de som har bosatt sig på, och ockuperat områden, på mark som inte tillhör dem.
Slutsatser
Inget land i världen kan lösa den här konflikten åt Israel och Palestina. De kan hjälpa till, vilket de också gör, men de kan inte skapa fred åt några som inte själva vill ha det. Palestina och Israel måste kompromissa för att detta någonsin ska kunna lösa sig. Det krävs människor med ett nytt tänkt; en ny generation. Unga som inte är fast i historien och inte är så konservativa, utan som bara riktar in sig på en framtida lösning.
Hur det blir i framtiden är ännu väldigt oklart. En lösning skulle vara att bara fortsätta kriga, men det har de gjort sen mitten av 1900-talet och vi alla kan se att det inte har tagit dem så långt. En annan lösning, som jag och de flesta andra människorna omkring i världen anser är den bästa, är att tycka att palestinierna har en lika stort rätt till en egen stat som Israel. Två stater borde bildas; ett Israel och ett Palestina, precis som FN föreslog i sin lösning efter andra världskriget. Men så länge palestinierna och israelerna inte kan komma överens om de villkoren, så kommer lösningen inte gå igenom. Ska det behöva sluta med att världens länder med våld tvingar dem till en lösning och fred?
Det känns lite likt skyttegravskriget i Frankrike under första världskriget. Man krigar och krigar, men verkar aldrig riktigt komma någonstans.
Länkar:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2688/a/19640
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=400152
http://svt.se/2.22584/1.1358809/bomber_mot_inrikesdepartement_i_gaza
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/protest-mot-israels-bombningar_2250661.svd
Skrivet av: Frida
Giftemål Muslimer
När en kvinna gifter sig så ska brudgumman ge henne en mahr som kan vara av vilket värde som helst som de båda är nöjda med.
Värdet på mahr ska inte vara så stort att mannen inte klarar av att betala det eller att han måste låna för att betala det.
Mahr ges till kvinnan och är hennes egen privata ägodel som mannen inte får ta del av utan hennes tillåtelse.
Utan mahr blir giftermålet inte giltigt.
Förutom denna mahr är det vanligt att mannen ger sin fru andra bröllopspresenter.
Då kvinnan gifter sig byter hon inte sitt efternamn till sin makes, såsom man gör i många andra länder, utan hon behåller sitt eget efternamn.
En muslimsk kvinna får endast gifta sig med en muslimsk man medan en muslimsk man får gifta sig med en judinna eller kristen kvinna.
Man får enligt koranen gifta sig med 4 kvinnor.
Bröllopet sker antingen i hemmet eller i en moské.
Av Emelie
Värdet på mahr ska inte vara så stort att mannen inte klarar av att betala det eller att han måste låna för att betala det.
Mahr ges till kvinnan och är hennes egen privata ägodel som mannen inte får ta del av utan hennes tillåtelse.
Utan mahr blir giftermålet inte giltigt.
Förutom denna mahr är det vanligt att mannen ger sin fru andra bröllopspresenter.
Då kvinnan gifter sig byter hon inte sitt efternamn till sin makes, såsom man gör i många andra länder, utan hon behåller sitt eget efternamn.
En muslimsk kvinna får endast gifta sig med en muslimsk man medan en muslimsk man får gifta sig med en judinna eller kristen kvinna.
Man får enligt koranen gifta sig med 4 kvinnor.
Bröllopet sker antingen i hemmet eller i en moské.
Av Emelie
Klädsel muslimer
KLÄDSEL
En muslimsk kvinna kan ha på sig vad hon vill när hon är med sin man, sin familj eller med kvinnliga vänner.
När är hon går ut eller då det finns främmande män närvarande ska hon ha på sig kläder som täcker hela kroppen, förutom ansiktet och händerna och som inte visar hennes figur.
Islam vill skydda kvinnan och bevara hennes självrespekt.
Inte heller får hon vara klädd så att hon liknar en man.
Är hon däremot hemma och ingen kan se henne förutom hennes make eller nära släktingar kan hon ha på sig vad hon vill.
Man kan fråga sig vem det är kvinnan ska klä upp sig för, sin man eller allmänheten.
Många kvinnor tar på sig sina mest attraktiva kläder, sminkar sig och gör sig vackra när de går ut för att bli beundrade av främlingar, medan de i hemmet går omkring med vanliga kläder och inte bryr sig så mycket om sitt utseende.
En kvinna i Islam ska tvärtom i hemmet ta vara på sitt utseende och ta på sig vackra kläder. Allt detta för att attrahera sin man.
Kvinnorna änvänder även slöjor.
Muslimerna har också speciella bönekläder.
Emelie.
tisdag 25 maj 2010
Matregler inom Islam.
Matregler inom Islam.
Matvanor som krävs inom islam.
Man ska tvätta händerna både före och efter maten och inta maten med höger hand
eftersom att den vänstra handen skall andvändas till orena sysslor som tex toalettbesök.
Muslimer får inte äta griskött, blodmat eller djur som har dött på annat sätt än slakt, eftersom det anses vara orent kött,
djuren måste även slaktas på ett speciellt sätt, djuren blir avskurda huvudet och förblöder, detta är inte lagligt i Sverige
Dom får heller inte dricka alkohol.
Det som är tillåtet inom islam kallas halal, det otillåtna kallas för haram.
Av Emelie
Matvanor som krävs inom islam.
Man ska tvätta händerna både före och efter maten och inta maten med höger hand
eftersom att den vänstra handen skall andvändas till orena sysslor som tex toalettbesök.
Muslimer får inte äta griskött, blodmat eller djur som har dött på annat sätt än slakt, eftersom det anses vara orent kött,
djuren måste även slaktas på ett speciellt sätt, djuren blir avskurda huvudet och förblöder, detta är inte lagligt i Sverige
Dom får heller inte dricka alkohol.
Det som är tillåtet inom islam kallas halal, det otillåtna kallas för haram.
Av Emelie
Högtider inom Islam
Islams viktigaste högtider.
Det finns 2 stora inriktningar inom islam, shia och sunni heter dom, nästan alla muslimer tillhör någon av dom.
Inom dom 2 olika inriktningarna firas olika högtider, även på olika sätt.
Den muslimska festkalendern skrevs av en person som heter Muhammed och inspirationen är hämtad från den kristna och judiska kalendern, så den liknar dom rätt mycket.
Rammadan- Rammadan är en högtid då muslimerna fastar, från soluppgång till solnedgång, dom flesta muslimer firar Rammadam.
Dom gör det för att när man fastar så och känner hungern så förstår man lättare hur andra som har det svårare än en själv har det.
När man efter solnedgången (då man får äta alltså) ska man äta måttligt, endast för att överleva och inte för att man vill ha.
Man ska vara extra generös denna månad och hjälpa fattiga folk med tex pengar eller mat.
Eid al fitr- Eid al Fitr är högtiden som man firar när ramadan är slut.
Det är en mycket glad högtid med mycket fest och firande den varar i 3-4 dagar.
Dom tackar gud för att han gett dom styrka och mod att uppfylla de krav han satt.
Dom brukar även tacka gud genom att skänka pengar eller något annat till fattiga och behövande. Alla tar på sig sina finkläder dessa dagar, gör sig fina och kramar om varandra och utbyter presenter. Detta brukar oftast firas med familjen men det håll också högtidsceremonier i moskén.
Muharram- Muharram är starten på det islamska året, alltså muslimernas nyår.
Men det finns ingen speciellt sätt att fira nyår på för muslimer, dom fastar lite under den månaden och så.
Dom har abra typ ett motto, Hidjra som på muslimska betyder att förflytta sig från något nåligt, en ny bra start på året ungefär som vi alltså. att förflytta sig ifrån ett dåligt ställe eller en dålig situation till en bra.
Rabi’ al-awwal- Rabi’ al-awwal betyder profetens födelsedag, alltså Muhammed.Den firas med att dom brukar samlas i moskéerna och läsa``suror´´ ur koranen som handlar om Muhammed.
Det är också vanligt med gatufirande.
Miradj- Miradj är Muhammeds himmelsfärd. Det är dagen då han färdades först mitt i natten till Jerusalem, och senare till Himlen.
Denna dag är mycket festlig, alla samlas i moskén, ljus tänds och man förtär exklusiv festmat.
Det berättas historier och legender om himmelsfärden och Muhammeds resa.
Skrivet av Emelie
Det finns 2 stora inriktningar inom islam, shia och sunni heter dom, nästan alla muslimer tillhör någon av dom.
Inom dom 2 olika inriktningarna firas olika högtider, även på olika sätt.
Den muslimska festkalendern skrevs av en person som heter Muhammed och inspirationen är hämtad från den kristna och judiska kalendern, så den liknar dom rätt mycket.
Rammadan- Rammadan är en högtid då muslimerna fastar, från soluppgång till solnedgång, dom flesta muslimer firar Rammadam.
Dom gör det för att när man fastar så och känner hungern så förstår man lättare hur andra som har det svårare än en själv har det.
När man efter solnedgången (då man får äta alltså) ska man äta måttligt, endast för att överleva och inte för att man vill ha.
Man ska vara extra generös denna månad och hjälpa fattiga folk med tex pengar eller mat.
Eid al fitr- Eid al Fitr är högtiden som man firar när ramadan är slut.
Det är en mycket glad högtid med mycket fest och firande den varar i 3-4 dagar.
Dom tackar gud för att han gett dom styrka och mod att uppfylla de krav han satt.
Dom brukar även tacka gud genom att skänka pengar eller något annat till fattiga och behövande. Alla tar på sig sina finkläder dessa dagar, gör sig fina och kramar om varandra och utbyter presenter. Detta brukar oftast firas med familjen men det håll också högtidsceremonier i moskén.
Muharram- Muharram är starten på det islamska året, alltså muslimernas nyår.
Men det finns ingen speciellt sätt att fira nyår på för muslimer, dom fastar lite under den månaden och så.
Dom har abra typ ett motto, Hidjra som på muslimska betyder att förflytta sig från något nåligt, en ny bra start på året ungefär som vi alltså. att förflytta sig ifrån ett dåligt ställe eller en dålig situation till en bra.
Rabi’ al-awwal- Rabi’ al-awwal betyder profetens födelsedag, alltså Muhammed.Den firas med att dom brukar samlas i moskéerna och läsa``suror´´ ur koranen som handlar om Muhammed.
Det är också vanligt med gatufirande.
Miradj- Miradj är Muhammeds himmelsfärd. Det är dagen då han färdades först mitt i natten till Jerusalem, och senare till Himlen.
Denna dag är mycket festlig, alla samlas i moskén, ljus tänds och man förtär exklusiv festmat.
Det berättas historier och legender om himmelsfärden och Muhammeds resa.
Skrivet av Emelie
fredag 21 maj 2010
JUDENDOMEN
Högtider
Sabbaten är den sjunde dagen i veckan. Det är vilodagen då man inte arbetar, och det finns många regler och ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.
Pesah (påsken) firas i mars eller i april till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.
Shavuot (veckofesten) är en skördefest femtionde dagen efter påsk.
Sukkot (lövhyddohögtiden) är en skördefest i oktober som påminner om israeliternas vandring i öknen efter uttåget ur Egypten.
Rosh ha-shana (nyårsdagen) inleder de tio botdagarna i september eller oktober. Under botdagarna ber man och ångrar det man gjort fel.
Jom kippur (försoningsdagen) avslutar botdagarna. Man ber Gud om förlåtelse och försonas med Gud.
Chanukka (ljusfesten) firar templets återinvigning år 164 före Kristus.
Purim är en glad högtid då man tänker på och firar att judarna i perserriket blev räddade.
Skrivet Av: Max
Sabbaten är den sjunde dagen i veckan. Det är vilodagen då man inte arbetar, och det finns många regler och ceremonier för den dagen. Sabbaten varar från fredag kväll till lördag kväll.
Pesah (påsken) firas i mars eller i april till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.
Shavuot (veckofesten) är en skördefest femtionde dagen efter påsk.
Sukkot (lövhyddohögtiden) är en skördefest i oktober som påminner om israeliternas vandring i öknen efter uttåget ur Egypten.
Rosh ha-shana (nyårsdagen) inleder de tio botdagarna i september eller oktober. Under botdagarna ber man och ångrar det man gjort fel.
Jom kippur (försoningsdagen) avslutar botdagarna. Man ber Gud om förlåtelse och försonas med Gud.
Chanukka (ljusfesten) firar templets återinvigning år 164 före Kristus.
Purim är en glad högtid då man tänker på och firar att judarna i perserriket blev räddade.
Skrivet Av: Max
Kristendomen
Jaa....nu håller jag på att skriva lite om kristendomen. Uppdaterar med information allt eftersom :) Kommer dela upp det i olika punkter.. :)
Skrivet av: Frida
Kristendomen
Högtider
Kristna har flera högtider, men alla firas inte. Eftersom att kristna kan vara väldigt olika i sin tro är det svårt att sätta alla i ett och samma fack enligt mig. Men de högtider som hör till kristendomen är:
Advent
Annandag jul
Nyårsdagen
Trettondedagen
Kyndelsmässodagen
Jungfru Marie bebådelsedag
Septuagesima
Sexagesima
Fastlagssöndagen
Palmsöndagen
Skärtorsdagen
Annandag påsk
Kristi himmelsfärdsdag
Annandag pingst
Heliga trefaldighets dag
Midsommardagen, Den helige Johannes Döparens dag
Apostladagen
Kristi förklarings dag
Den Helige Mikaels dag
Tacksägelsedagen
Alla Helgons dag
Domssöndagen
De tre högtiderna som anses vara viktigast inom kristendomen är Juldagen, Påsken och Pingstdagen. Juldagen firar de kristna till minne av Jesu födelse, påsken firas till minne av hans död och uppståndelse, och pingstdagen firas till minne av den helige andes utgjutande och den kristna församlingens grundande.
Begränsningar vad det gäller kosten
Kristendomen har inte några matregler. Vissa kristna fastar under något eller några tillfällen under året. Före påsk finns det t.ex. en tid som kallas ”fastetiden”. Inom kristendomen är det helt enkelt fritt att äta allt. När det gäller kristendomen är inte det viktiga just vad de äter, utan det är själva måltiden som betyder något, eftersom att den ger gemenskap och alla har möjlighet att dela med sig av något. Många kristna säger eller sjunger även bordsbön innan de äter.
Skrivet av: Frida
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)